JULDIKTER

Julafton

Julen är rolig
för stora och små. .
Paketen kan vara
röda eller blå
stora eller små
men dom är alltid
lika roliga att få.
Och kommer inte tomten
så blir det kris
för jag har varit snäll
på alla sätt och vis.

/ okänd

Under granen ligger många klappar,
alla har snören och vita lappar.
Granen är prydd med diverse prylar,
ute hör jag en hund som ylar.
Huset är varmt och jag ska nu mysa,
det är ju så skönt att slippa frysa!
Många klappar jag hoppas jag får,
jag önskar er alla God Jul och Gott Nytt År!

/ Mig (Henrik)

Julen är en tid då man bakar.
Ja, åtminstone någon pepparkaka.
Julen är en tid då snön faller tätt.
Och Lucia kommer som vår gäst.
Julen är då tiden går fort.
Och de flesta får var sitt julkort.

/ Okänd

Nu e det äntligen jul igen
och som vanligt sitter jag vid granen och leker med Barbie och Ken
Ken har gett Barbie en massa prylar
och nu ligger hon där i sängen och väntar och ylar
hon smeker långsamt Kens ben
och ber han snällt att leka ren
Hon börjar känna Kens bula
och e snabb med att hänga upp en röd kula
för julstämning vill de alltid ha
tomten kommer ju inte varje dá
Ken pyntar Barbies hmm med glitter
när hon på honom sitter
Ken kan helt enkelt inte få nock
för han e en j-vla bock!

/ Mia & Linda

Tomten

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Står där så grå vid ladgårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.

För sin hand genom skägg och hår,
skakar huvud och hätta ---
»nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta» ---
slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.

Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen ---
korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen;
glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver; ---

Går till stängslet för lamm och får,
ser, hur de sova där inne;
går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne;
Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar svansen smått,
Karo sin tomte känner,
de äro gode vänner.

Tomten smyger sig sist att se
husbondfolket det kära,
länge och väl han märkt, att de
hålla hans flit i ära;
barnens kammar han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må det förtycka:
det är hans största lycka.

Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick --- men vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!

Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;
nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.

Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.
Genom en springa i ladans vägg
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker.

Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

/ okänd

Fler dikter att komma....

Skicka gärna in egna juldikter till gammeluven@hotmail.com